Jag får, enl egen uppfattning, konstiga reaktioner på hur jag och Magnus har det. När folk frågar mig hur ofta vi brukar träffas, om vi planerar att flytta ihop och allmänna frågor om framtiden.
När folk frågar hur ofta vi träffas och jag svarar “lite då och då”. Ibland nån timme i veckan när/om det passar, ibland på helgerna men inte varje helg. Reaktionerna jag oftast får är “oj, så lite?! Varför då?!” – som om något måste vara fel.
Personligen tycker väl såklart inte jag att det är fel på något vis alls. Vi bor i samma by och KAN träffas betydligt oftare. Men jag trivs såhär och detta verkar funka för oss. Jag älskar Magnus väldigt mycket men jag älskar också att få vara ifred. Man har fullt upp som ensam förälder och det är sällan man faktiskt får vara helt själv.
Magnus jobbar heltid och har en dotter boende hos sig så han har sina rutiner och jag har mina. Och detta funkar för oss.
Jag har inga planer på att bli sambo överhuvudtaget. Inte de närmsta 10-15 åren i alla fall. Jag trivs att bo själv, komma och gå som jag vill utan att behöva berätta det för nån. Att slippa bli vardagssur över strumpor på golvet och diskmaskinen som inte tömts. Det räcker med kidsen.
Och apropå barn – jag har tre. Han har en. DET räcker MER ÄN VÄL. Jag ska inte ha fler barn.
Jag har lärt mig av mina läxor. Och jag har vuxit så pass mycket som människa att kunna förstå att jag klarar mig själv och MÅSTE inte skynda fram. Jag vill verkligen ta det väldigt lugnt. Och jag trivs med snigeltakten. Jag tycker att det är sunt oavsett om folk tycker det är konstigt att vi ses så pass “sällan”.
Det betyder inte att jag inte älskar honom, för det GÖR jag. Väldigt mycket. Han är perfekt för mig. Just därför tar jag det lugnt så att inget förhastat görs eller sägs.
Jag har ju resten av livet på mig.
Men visst är det jävligt lustigt. När man skyndar så reagerar folk på det och det är fel.
När man sen tar det jävligt lugnt så reagerar folk på det och undrar vad som är fel.
Man kan inte alltid glädja andra så jag ska arbeta på att glädja mig själv.